Norge, kyrkböcker, 1812-1938

Bakgrund

Den officiella kyrkan i Norge är evangelisk luthersk och den lutherska kyrkans böcker är en viktig informationskälla för alla som forskar om norska släktingar. Dessa register är upprättade med hjälp av kyrkböcker från hela Norge.

Efter 1720 blev dessa församlingsregister mer detaljerade och omfattande. 1812 infördes mallar som skulle användas och de uppgifter om händelser som prästerna nedtecknade blev enhetligare än tidigare

Patronymikon

Fram till cirka 1850-/1870-talet använde de flesta sig av patronymikon och inte av släktnamn. Patronymikon skapades från faderns förnamn, följt av "sen" (= son) eller "datter" (= dotter). Så blev exempelvis Jens Nielsens dotter Marens fullständiga namn "Maren Jensdatter" och sonen Søren fick namnet "Søren Jensen". Det var vanligt att gårdens namn lades till efternamnet och detta kan vara en ledtråd till var någonstans hen kan ha levt.

På 1880-talet började familjer använda ett enda efternamn, men det fanns familjer som fortsatte använda patronymikon fram till 1923 då en lag stiftades om att man måste använda sig av ett permanent släktnamn.

Dop

Barnen döptes vanligtvis några dagar efter födseln och i registren finns ofta information om barnets legala status och faderns yrke.

Vigslar

Vigselböckerna innehåller ofta uppgifter som brudens och brudgummens civilstånd, med andra ord uppgifter om de var änkor/änklingar eller tidigare ogifta. Vigslar skedde vanligtvis i brudens släktförsamling.

Begravningar

Begravningar skedde vanligtvis kort efter dödsfallet. Ibland registrerades den avlidnes födelsedatum och föräldrar.

I församlingsböckerna finns även information om vilka som föddes, döptes, gifte sig, dog eller begravdes i församlingen.

Du kan bland annat hitta följande information:

• Namn
• Kön
• Församling
• Föräldrars eller makas/makes namn
• Bostad
• Födelsedatum
• Dopdatum
• Vigseldatum
• Dödsdatum
• Begravningsdatum