Källinformation

Ancestry.com. Sverige, urval av uppgifter om avlidna, 1840-1860 och 1878-1942 [webbaserad databas]. Provo, UT, USA: Ancestry.com Operations, Inc., 2015.
Originaldata: Swedish Church Records Archive. Johanneshov, Sweden: Genline AB.

 Sverige, urval av uppgifter om avlidna, 1840-1860 och 1878-1942

Den här databasen innehåller indexerade uppgifter om avlidna personer från samlingen med svenska kyrkböcker. För åren 1860 - 1942 har uppgifterna sammanställts av Statistiska Centralbyrån (SCB). Uppgifterna som gäller för åren mellan 1881 och 1941 är i stort sett fullständiga, medan uppgifterna för åren mellan 1840 och 1880 inte är kompletta.

1686 utgick ett kungligt dekret i Sverige vilket beordrade svenska präster inom den evangelisk-lutherska kyrkan att registrera födslar, vigslar, dödsfall och andra händelser i sina församlingar. Registren i den här databasen har upprättats av SCB (Statistiska Centralbyrån), som är en myndighet som inrättades 1858. Den hade bland annat till uppgift att ta fram och skriva av uppgifter om födslar, vigslar och dödsfall från församlingsböckerna för åren mellan 1860 och 1941, förutom att notera dessa uppgifter över avlidna.

Registren kan innehålla följande information:

  • namn
  • födelsedatum
  • datum och plats för dödsfallet
  • kön
  • faderns namn
  • moderns namn
  • makens/makans namn

När det gäller barn finns även ofta uppgifter om föräldrarna. För gifta kvinnor kan det även finnas uppgifter om maken, även om han hade avlidit tidigare.

Om svenska kyrkböcker

Många av dessa handlingar härrör från 1686 års kyrkolag som ålade prästerna i den evangelisk-lutherska kyrkan i Sverige att registrera födslar, vigslar, dödsfall och vilka som flyttade in till och ut från församlingen. Dessutom ålades prästerna att varje år hålla husförhör. Mängden information varierar mellan olika böcker, mellan olika församlingar och mellan olika år.

De senaste handlingarna innehåller församlingsböcker från cirka 1896 och framåt, i enlighet med svensk personuppgiftslagstiftning. I vissa fall har kyrkböckerna kompletterats med material från SCB (Statistiska Centralbyrån). SCB-materialet är emellertid inte lika fullständigt som de faktiska kyrkböckerna och här saknas uppgifter om till exempel datum för begravning, vem som utsetts till gudfar och orsak till dödsfallet. SCB-materialet innehåller uppgifter om avlidna mellan mellan 1930 och 1941. Dessutom finns utdrag ur församlingsböcker för 1930.

SCB:s födelseuppgifter för åren mellan 1880 och 1920 har nu registrerats i Sverige, Indexerade födelseuppgifter för 1880-1920, vilket gör det lättare att hitta den person du söker efter.

Om svenska namn

Du bör ha kännedom om vissa kännetecknande drag hos svenska namn och att många svenskar ändrade sina namn när de emigrerade.

Patronymikon, vilket baseras på faderns namn, var vanligt i Sverige fram till slutet av 1800-talet, då 90 till 95 procent av befolkningen använde sig av denna namngivning. Om faderns namn var Sven Johansson kunde sonen få namnet Magnus Svensson (Magnus, son till Sven). Detsamma gällde för dottern som exempelvis kunde heta Kerstin Svensdotter (Kerstin, dotter till Sven). När en kvinna gifte sig tog hon inte sin makes namn utan behöll ofta sitt flicknamn.

Efternamn, eller släktnamn, användes av adeln, prästerna och vissa borgare. Adelssläkter behöll sina släktnamn varav vissa kan spåras långt tillbaka med hjälp av vapensköldar. Värt att notera är att mindre än 1 procent av befolkningen tillhörde adeln.

Många präster tog sig namn som grekifierades eller latiniserades, till exempel -ander (i betydelsen ""man"" eller ""man från”) eller -ius (""kommer från"" eller ""av""). Exempel på namn som användes av prästerskapet är Fallander och Morelius.

Många borgare tog sig namn som kunde härledas till naturen. Dessa namn består vanligtvis av två delar, som exempelvis ""Dalberg"":

Soldater fick efternamn i samband med militärtjänstgöringen, där patronymikon inte gav tillräcklig information för att kunna skilja dem åt. Militärnamnen beskriver ibland en personlig egenskap, till exempel Rapp, eller också hade de militäranknytning, naturanknytning eller kunde de härleddas till roten som soldaten var anställd av. När de lämnade tjänstgöringen behöll vissa soldater sina militärnamn, medan andra fortsatte att använda sina patronymikon.

De som emigrerade till ett nytt land ändrade ofta sina namn. De som emigrerade till ett engelskspråkigt land angliserade ofta namnet. Exempel på sådana namnändringar är

  • Andersson – Anderson (dubbla s blev ett s)
  • Bengtsson – Benson, Bentson
  • Johansson – Johnson
  • Sjöberg – Seaberg eller Seeberg

Dessutom tog en gift kvinna sin makes efternamn.

Det är mycket viktigt att känna till att namn och stavning för samma person kan variera mellan olika typer av register. Du ska alltid jämföra födelsedatum och annan personinformation för att vara säker på att du söker rätt person.

Dessa register är skrivna på svenska och de består huvudsakligen av tabeller med datum, namn och orter. Det finns ett antal nyckelord som ofta upprepas i kyrkböckerna och som släktforskare behöver du bara lära dig vissa av dessa termer.