Den här databasen innehåller indexerade födelseuppgifter från Ancestrys samling med SCB-material gällande födda för åren 1880 till och med 1920.

SCB-materialet innehåller avskrifter av kyrkböcker avseende födda, vigda och döda från 1860-1937. Enligt en bestämmelse från 1860 skulle avskrifter av alla uppgifter om födslar, vigslar och dödsfall skickas in till Statistiska Centralbyrån för att användas för statistik och det är dessa uppgifter som har digitaliserats och nu även gjorts sökbara på namn. I denna databas är SCB-materialet för födda 1880 till och med 1920 sökbart på namn.

Använda böckerna

Du kan söka efter barnets förnamn, födelsedatum, födelseförsamling, faderns namn och födelsedatum samt moderns namn och födelsedatum. För att få bästa möjliga sökresultat ska du inte fylla i några andra uppgifter i sökformuläret.

När du har hittat den person du letar efter kan du titta på bilden i SCB-materialet för att få ytterligare information som gör att du kan gå vidare med din forskning.

Du kan bland annat hitta uppgifter om

• föräldrarnas för- och efternamnkön
• var föräldrarna bodde när barnet föddes
• faderns yrke
• moderns civilstånd
• barnets kön
• om barnet var äkta eller oäkta
• församling
• län
• kommentarer

Detta är indexerade uppgifter och det kan därför förekomma felaktigheter. Vi rekommenderar att du alltid kontrollerar det indexerade materialet mot originalkällan. Om någon uppgift har blivit felaktigt indexerad har du möjlighet att själv ändra den genom att klicka på det aktuella namnet i Ancestry-indexet under bilden och följa instruktionerna.

Vad gör jag sen?

När du har hittat en födelseuppgift i SCB-materialet är nästa steg att försöka hitta familjen i en husförhörslängd eller församlingsbok. För att göra detta går du till samlingen Sverige, kyrkböcker, 1500-1937 och bläddrar dig fram till rätt husförhörslängd eller församlingsbok. Observera att husförhörslängder finns fram till cirka 1897 för hela Sverige medan församlingsböcker finns längst till och med 1925 och ännu endast för norra delarna av Sverige. Du har alltså störst chans att komma vidare i din forskning om du kan hitta någon som är född före 1897. Om den du hittat är född efter 1897 kan du använda uppgifterna om personens far och mor (som du hittar på bilden som sökresultatet länkar till) och försöka hitta även deras födelse i det namnindexerade SCB-materialet. Om de är födda före 1897 kan du sedan gå vidare till att leta efter dem i husförhörslängderna som du hittar i Sverige, kyrkböcker, 1500-1937. Bläddra genom att välja län, församling, typ av bok och det årtal som personen föddes. I födelseuppgiften kan du ibland hitta en uppgift om platsen (gården, torpet, kvarteret etc) där familjen bodde vid tidpunkten för barnets födelse vilket underlättar när du ska hitta familjen i husförhörslängden eller församlingsböckerna.

Söktips

När du börjar skriva en födelseförsamling i fältet för plats får du bättre sökresultat om du väljer ett av de föreslagna församlingsnamnen som visas i drop-down listan. Om du till exempel söker någon i Fröderyds församling i Jönköpings län och börjar skriva ”Fröd” får du upp en lista med bland annat ”Fröderyd, Jönköpings län, Sverige”. Klicka på namnförslaget för att välja det.

För att förbättra sökresultatet ytterligare kan du välja att söka på exakt de uppgifter du fyllt i. För att göra det klickar du i rutan för ”Exakt” bredvid de uppgifter där du vill söka på exakt det du har skrivit. För att få bästa möjliga sökresultat när du söker med fältet ”Exakt” ifyllt är det bra att börja med att bara fylla i ett fåtal uppgifter, till exempel barnets förnamn och ett födelseår. Om du får för många träffar kan du lägga till fler sökkriterier för att begränsa sökresultatet, till exempel födelseförsamling eller barnets födelsemånad. Om du istället får för få sökträffar kan du ta bort ett av sökkriterierna och söka igen. Fortsätt på detta sätt tills du hittar just den uppgift du söker.

När du söker med ”Exakt” kan du även ersätta bokstäver i sökorden med två olika jokertecken. De tecken som används är asterisk ”*” och frågetecken ”?”. Detta sätt att söka är speciellt användbart när du letar efter personer vars namn kan stavas på flera olika sätt, till exempel Gustav och Gustaf.

En asterisk ”*” motsvarar noll eller fler bokstäver och en sökning efter ”A*a” kan ge följande resultat ”Anna, Anita, Alexandra”, etc. När du söker med hjälp av en asterisk måste du även fylla i minst två bokstäver. Du kan alltså söka efter ”A*a” men inte efter ”A*”.

När du vill ersätta en bokstav använder du frågetecken ”?” där till exempel en sökning efter ”Mar?a” ger dig resultat som ”Maria” och ”Marta”.

Patronymikon och andra efternamn

Patronymikon, som baseras på faderns namn, var vanligt i Sverige fram till slutet av 1800-talet då 90 - 95 % av befolkningen använde sig av detta. Om faderns namn var Sven Johansson kunde sonen få namnet Magnus Svensson. Detsamma gällde för dottern som exempelvis kunde heta Kerstin Svensdotter. När en kvinna gifte sig tog hon inte sin makes namn utan behöll sitt flicknamn.

Efternamn, eller släktnamn, användes av adeln, prästerna och vissa borgare. Mindre än 1 procent av befolkningen tillhörde adeln.

Många präster tog sig namn som grekifierades eller latiniserades, till exempel -ander (i betydelsen "man" eller "man från”) eller -ius ("kommer från" eller "av"). Exempel på namn som användes av prästerskapet är Fallander och Morelius.

Många borgare tog sig namn som kunde härledas till naturen. Dessa namn består vanligtvis av två delar, som exempelvis "Dalberg":

Soldater fick efternamn i samband med militärtjänstgöringen, där patronymikon inte gav tillräcklig information för att kunna skilja dem åt. Militärnamnen beskriver ibland en personlig egenskap eller också hade de militäranknytning eller naturanknytning eller också kunde de härleddas till roten som soldaten var anställd av. När de lämnade tjänstgöringen behöll vissa soldater sina militärnamn, medan andra fortsatte att använda sina patronymikon.